Om boken: år/dagar förändras efter varandra, som sånger på en jukebox, och en cigarr från ett avlägset land anpassar sin smak smidigt , blir för varje melodi alltmer syrlig. På slutet når bitterheten sin topp, försöker överglänsa Marienthals saxofon, men till sist slutar det hela med en fallande handfull aska som kom på sista tonen. Men oavsett hur många gånger du upprepar denna underbara ritual, består livet fortfarande av färglösa färger. – Det kanske är dags att lägga till lite blommor? No offence, men det smakar plast....